Jag bloggar nu på

www.hannahscountrylife.blogspot.se

ja ja ja

Jag finns. Jag har inte gett upp. Inte slutat. Bara börjat. Leva, alltså. På rätt sätt.

Här är vår lilla Isa

Världens mjukaste katt

Nyår

Nej, vi kan inte hoppa...

Jag och min knäppa mamma

Piff och Puff. Therese är den smarta, jag är grabben i hawaiiskjorta och glugg mellan framtänderna. Tack.

KINA

 

Kryckgänget ;)

Min grabb vet allt hur man lyxar till det

H

jag och Therese

Halfland
Jag är väldigt stolt.

H

vårstädning

Sådärja, nu är ett av monstren bortjagade. Marsch in i nästa strid!

H

jag är monstret

IBS. PCO. PSYK.

Jag är monstret

H

Jag börjar om. Igen.

I hurt myself today
To see if I still feel
I focus on the pain
The only thing that's real
The needle tears a hole
The old familiar sting
Try to kill it all away
But I remember everything

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know
goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

I wear this crown of thorns
Upon my liar's chair
Full of broken thoughts
I cannot repair
Beneath the stains of time
The feelings disappear
You are someone else
I am still right here

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know
goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way

- Johnny Cash

expedition

Inatt drömde jag att jag red på isbjörnar. Smärtsamt vackert.

 

H

hello reality-check

Testing, testing, one, two, one, two...

Tro det eller ej, men jag har inte försvunnit. Har bara haft en helt otroligt trevlig och intensiv sommar med mer skratt än någon kan önska och begära. Och nu går sommaren mot sitt slut, löven har redan börjat släppa sina grenar och jag anstränger mig för att hitta tillbaka till vardagen. För jag har lovat mig själv att jag verkligen ska försöka - att det alltid blir som roligast då.

Nyss hemkommen från Baskien är jag också, innan dess Åby, Fjällvattnet, Uppsala och Sollefteå. Jag har flyttat, ska snart flytta igen och inser att ingen har så rätt som pappa ibland: "Home is where the heart is..." Och mitt hjärta är på många ställen, men det behöver inte jag vara. Jag kan få stanna också.

H

ch-ch-check it out gott folk!

SPELNING!

Scrolla ner till 2:a juli och voilà - there we are! Livet här kommer jag.

H

a year of the life

This is no place for the weary kind,
this is no place to lose your mind.

H

let your hair grow

De säger att man ska fokusera på det som finns att vara tacksam för i livet. Jag är tacksam för min fina mamma och pappa och den tid jag fått spendera med dem denna vecka. Jag är tacksam för att jag har lyckats ha så pass mycket självdisciplin att jag nu nästan är klar med min allra första hemtenta. Jag är tacksam för att solen gör allt så vackert, att jag har vänner och att sommaren snart är här.

Oh, it's a mystery to me
We have a greed with which we have agreed
And you think you have to want more than you need
Until you have it all you won't be free

Society, you're a crazy breed
Hope you're not lonely without me...

When you want more than you have
You think you need...
And when you think more than you want
Your thoughts begin to bleed
I think I need to find a bigger place
Because when you have more than you think
You need more space

There's those thinking, more-or-less, less is more
But if less is more, how you keeping score?
Means for every point you make, your level drops
Kinda like you're starting from the top
You can't do that...

Society, have mercy on me
Hope you're not angry if I disagree...
Society, crazy indeed
Hope you're not lonely without me...

H

lilla söta fröken fräken

Hemtentan flyter genom mina ådror så det blir en något bildligare uppdatering än jag brukar förse er med.

 H

the year of the flood

Men ujh, nu var det allt bra längesen jag skrev nåt här igen! Jag förstår inte var all tid tar vägen; man kanske skulle läsa om Momo och kampen om tiden snart igen..? Det har regnat mycket i Uppsalatrakten de senaste dagarna, men ändå varit varmt - rätt mysigt faktiskt (om man har "rätt" kläder på sig!). Igår var jag ute på vårens första springtur - det har varit lite dåligt med sådana på sistone, men nu kändes det äntligen som att det var dags! Ingen förkylning - check! Inte ont någonstans - check! Utvilad - check! OCH hör och häpna - jag överlevde. Och är bara lite stolt.

Helgen har spenderats i ett litet rött hus långt ut i Upplands skogar och jag inser just i stunder som dessa vem jag är; eller snarare vem jag skulle kunna få vara. Konstigt det där med ordet "få"; att man får göra vissa saker, och inte andra. Att man får glädjas, leva, skratta och älska. Men man får ju också i en annan bemärkelse glädje, liv, skratt och kärlek. Som att allt är en gåva, vare sig om det är från sig själv eller någon annan eller något annat. Men valet måste man göra själv; valet att aktivt eftersträva och söka det. Kanske kommer jag bli motbevisad, men just nu förstår jag det så. Som att välja livet i nuet t.ex. och med det få en hel drös med gåvor som jag knappt vet vart jag ska göra av.

Till nästa gång!

H

Ps. Jag tror jag med största sannolikhet har fått sommarjobb! Hurra hurra!

sköna maj välkommen

till mitt hjärtas bygd igen!

Valborg har firats, inklusive kvalborg, allra särskilt utanför mitt fönster...Jag hade finbesök från Stockholm och även om engångsgrillar är allt annat än effektiva var det sjuuuukt gott med årets första grill. Solen lyser idag med, det är sådär härligt vårkyligt i luften och ikväll kommer Therese. Det enda som gör mig ledsen är att körsbärsblommorna redan har börjat trilla av; det allra vackraste är också så smärtsamt kort. Och att jag blivit superallergisk. Jag vägrar!!
Annars läser jag, gärna sittandes vid Fyrisån, och drömmer om att flytta. Snart så. Be still my heart - tålamod. Men nu är det bara 5 veckor kvar till sista tentan och sen får jag röra på mig, komma ut ur staden och sen dröjer det inte länge förrän sista veckan i juli är här och det blir flytt (!). Min sommar kommer förmodligen bli på resande fot som vanligt, men några hållpunkter finns det åtminstone. Måttlig frihet är väl kanske ändå bäst?! Man ska glädjas åt det lilla.

H

dagens inspiration

Jag önskar att jag vågade vara sådan.

Istället får jag nöja mig med detta:

H

ljusets mörker

Hoppipolla


Idag läser jag om religionsfilosofi. Och så har jag suttit vid ån en stund i solen, i BARA vårkläder. Jag vet inte vilket som känns mest overkligt.
Och så vet jag inte om jag ska klandra mig själv; ändra mig, eller bara sucka över att missförstånd lätt händer? Man ska inte be om ursäkt för sig själv, men ibland vore det så mycket enklare. Förlåt, förlåt för att jag är öppen och bryr mig om. Förlåt för att jag har snälla ögon mot de som förtjänar det. Och mest av allt förlåt för att jag låter detta rubba mig (snarare ett förlåt till mig själv alltså).


Fick fint vykort från Kina idag; härlig familj man har!

H

Daughter of God

"Right hand on the mattress
left hand on the floor
I'm alone with her again
I think I shouldn't have come here
and I won't be leaving soon
see the lights are on again
imagine smoking aim
I wish I was with her again
my boy, I thing you should leave
this papers wearing thin

I'm here whenever you want me, I'm here whenever you want me
I'm here whenever you want me
so don't try

Daughter of God
prisoner of hearts
holding that torch again
pulling on my heartstrings
see my right hand's on the mattress
left hand on the floor
I want to be held back
I shot my foot again

I'm here whenever you want me, I'm here whenever you want me
I'm here whenever you want me
so don't try to kill me
I'm dead again, dead again, dead again, dead again, dead again...
I'm here whenever you want me so don't try"

- TBW

H

ja, nej, kanske

cause blue eyes
you're the secret I keep

nu ska jag diska glass-skålar.
H

how can you say that your truth is better than mine?

Påsken kom och påsken gick. Cassie var hungrig, jag var ett mönsterbarn, snön anföll och veckan innan var vi på teologgasque. Fick alltså användning för mina mycket fina och mycket nya skor, frågan är bara när nästa gång blir..? Jaja, man ska unne sä å götte sä litte ibland. Och så skrev jag PM; detta förbaskade, hjärnekrossande, onda PM...imorgon är det s.k. ventilering (?) och sen är skiten över. Stressen kom över mig där, sittandes framför datorn med hjärnkramp och nyförvärvade skrivsvårigheter. Tur att katten hoppade upp och hjälpte till lite = skrev 6666666666. Svart katt + ondskans och lidandets problem som frågeställning. Får det bli tydligare?

Imorgon är det dags att välja till hösten. Jag tänker inte välja att inte välja (dubbel negation där, sorry). Dörrarna måste hållas öppna till varje pris, och tro mig - osäkerheten är ett pris högt nog att betala.

H

...är det här min dörr?

Nu var det alldeles för längesen det skrevs något här. Jag ber allra ödmjukast om ursäkt för min tystnad. Men ibland har man verkligen inget att tillägga; ibland finns det större nytta i att inte basunera ut sin egen röst över stadstaken.

Jag har funderat mycket på det - varför vi hela tiden måste hävda oss, varför vi alltid söker den yttre bekräftelse som kan garantera att vi inte har gjort fel. Om man ska tro på en "världssjäl" eller en moralisk grund som finns i alla kan det ju tyckas konstigt att vi inte kan avgöra detta själva? Den autonoma människan vill tydligen inget hellre än att slippa vara en självstyrande liten plutt-ö och bli tillsagd vad som borde göras. Det är egentligen rätt sorgligt: det som definierar oss som enastående människor är vår fria vilja och det är genom den som det allra största lidandet uppstår. Vill vi verkligen ha fri vilja? Och motsatsen är det väl ingen som riktigt helhjärtat vill ha heller..?


Själv ska jag inte låtsas att jag är annorlunda, även om det är lätt att få storhetsvansinne. Men för stunden består mitt (storhets)vansinne i att medvetet arbeta mig bort från stadstaken, att skapa mening och frid för varje dag. Bara jag slipper nöja mig är jag nöjd.

H