jo, men jag pluggar också. Lite iallafall...

Jag ska påbörja detta blogginlägg med att länka, ja till och med rekommendera denna blogg som verkar vara designad för att få även den tyngsta mungipa att vilja klättra uppåt så sakteliga. Allra bäst gillar jag sagda bloggs författares make som verkligen verkar ha ett aktivt drömliv. Särskild tur är det ju att han har en fru som har både ork och humor nog för att skriva ner dravlet. För hur roligt vore det om ingen var där för att höra hans babbel? Lite som det gamla talesättet om träden som dansar i skogen fast ingen är där för att se dem; dansar de ändå? Eller vänta lite, hur var det nu igen...?



Hmm, äntligen har lie-bear fått en innebörd och ett ansikte. Och de tre illastavande korna förklarar varför så många människor är vegetarianer; jag menar, hur kan vi stå ut med oss själva om vi äter djur som inte ens kan stava?! Fruktansvärt moraliskt snedsteg och fördomsfullt mot alla dyslexiker därute.

Ps. Geten är jag. Gräset (läs: löven) är ju alltid grönare högre upp i trädet. Och för ponnyn i mitt liv, på andra sidan staketet också förstås. Ett utmärkt läge för båda gräsätare att bli mer än nöjda, om du frågar mig.
Pps. Är det bara jag som får flashback till 5 myror är fler än 4 elefanter? "Vilken ska bort? Fel, fel, FEL! Det är ju katten och datormusen; vem som helst förstår ju att musen är uppstoppad. den rör ju inte ens på sig. Fast den kanske inte är ikopplad?"

H