this is a dream, right?

Från en sekund av drömsk himmelhet, fingrar på min rygg som långsamt släpper taget, till en attack av din efterträdare; din omedvetet utskickade representant. Men jag faller inte för det den här gången, vägrar vara lättlurad.

I will break like glass if you throw me once again
but I think I have wings, like an angel.

So use them.
Jag har fastnat.

H

take me back to the place I found

Three Blind Wolves får säga det åt mig:
Don't leave, we need you.
Don't leave, we need you.
Don't leave, I need you more.
...
The sound of the storm.
...
I had no dreams last night. (Too many snarare...)
A dream, what does that feel like to you?

Ja, jag vet att jag måste sluta spela död men jag jobbar på det - ok?
Det är inte lätt att vara svår.
Jag sitter här med en riktigt kladdig och seg känslogröt i knät, försöker särskilja det omrörda och pussla ihop vilken känsla som hör till vilket minne. Jag är bitter och erkänner det villigt. Och jag är inte rolig att vara med längre, inte vild - bara disträ och lättuttråkad. Livet, hoho - vart är du? Ja, ja, jag vet...ta mig inte på allvar. Det gör jag så bra själv.

H

be realistic = see reality my way or die!

Coldplay paralyserar mig. Och José Gonzales. Drar direkta tidsbroar till den smärtsamt ljuva tillvaron där inget och allt var förutbestämt och det fortfarande låg ett skimmer över det. Över dig och över mig. Lite lätt rosa sådär.

Denna Man, D.M., Dylan Moran......livar upp stämingen ytterligare:

"Go and get a job, go and find a flat, find somebody else, put them in the flat, make them stay, get a toaster, get on the bus, go to work, sit down, pick up the thing, go blank, scream internally and go home, listen to the radio, look at the other person and think "Why? Why did this happen?", go to bed, lie awake at night, get up, feel groggy, put the things on (your clothes, whatever they're called), go out the door, go to work, same thing, same people again, it's real, it is happening to you. Go home again, sit, radio, dinner, mm, gardening, gardening, gardening, death."

(Men varför ser han ut som en shetlandsponny Therese?! Åh, tupiskt...)

H

saying nothing, that's enough for me

På sistone har det blivit väldigt mycket bebis här i min blogg, så nu är det dags att bryta trenden.





Att vänta på att bli gammal och på så sätt komma undan med att ha skägg, vilja vara ifred och slippa leta efter allt det som folk i min ålder "ska" leta efter. Typ stil, partner, passion, personlighet. Alla jag känner verkar vara i sitt ässe just nu; deras karriär går uppåt, de är med i framgångsrika band, de har stadgat sig, hittat drömjobbet, fått barn, är snygga och lyckade. Inne. (alla har förstås även allt detta på samma gång)

Och jag, jag sitter bara och väntar på att mitt skrivbord ska börja gro igen för att en dag kanske till och med få spira. Men först måste det vara vinter - en riktigt lång en verkar det som. Några löv verkar fortfarande klamra sig fast vid grenarna, jag känner igen mig i deras kramp, och hoppas barnsligt på att det nån gång ska vara livet som klamrar sig fast vid mig och inte tvärtom.

om världen vore en emotionell strippklubb
skulle min känslokropp vara den mest eftersökta
min själs underkläder fyllda av uppskattande papperspengar
plakat med min nakenhet som lockbete
skulle pryda husens väggar
om världen var en emotionell strippklubb

H

Now do you still believe in choice, as I do in your voice?

Jag ska bli gudmor!!! :) Vilken tur att jag valt rätt utbildning - annars skulle man vara ute på hal is haha...

Kan också passa på att tipsa om creature comforts på youtube; mycket sevärt! (åtminstone om man har sinne för brittisk humor!)

Mer djupsinnigt än så blir det inte idag - nu ska jag nämligen återgå till att läsa om Gamla Testamentets olika böcker. Gissar på att de flesta andra normala människor har helt andra kvällsaktiviteter?! Imorgon kanske jag ska götta mig och unna mig litte och gå på bio, för att verka någorlunda normal för en dag..? Fast den enda filmen jag vill se är Nalle Puh och det känns ju snarare mest lite pinsamt. Fast kanske inte om man är en blivande gudmor? (trots att barnet i fråga inte följer med...)

H

like a princess from a far-away place

Att studera teologi är lite som att vilja bli astronaut när man är liten. Det verkar så väldigt enkelt i beskrivningen att flyga till månen att man blir mer än smått förvånad när det liksom är något svårare...I min kurslitteratur finns detta citat att hämta:
"...men det vore orimligt att tolka psalm 22 som ett klagorop från en mask som attackeras av nötboskap." Eriksson & Viberg, s. 202 You don't say?!

Vad kan vi då lära oss av detta? Att man inte ska tro på allt man hör, ser, läser, tänker, tror eller inhalerar.
Tell me something new. (Inte för att det existerar, men ändå.)

"and this is safe: flowing love, soul and light
motions aren't in the shape that emotions are

good morning myth to somebody I call in light"

H

I am eating scrambled eggs, with a fork from a shoe right now.

Hannah i Skottland har nu istället blivit Skottland i Hannah. Mycket bättre? Mycket bättre.

Your Happy Home

Three Blind Wolves går på ständig rundgång i högtalarna och jag har äntligen vågat plocka upp gitarren igen. Inget magiskt än så länge, men en magikers händer kan faktiskt också bli otränade. Det kommer, I am sure of it. Lika säkert som att jag en dag kommer att sluta vara rastlös, våga andas ett riktigt andetag och hitta hem. Om jag inte kan tro på det finns det inget jag kan tro på. Förutom bebisar kanske...

Ps. Jag längtar redan till nyårsafton.

H