Nu var det alldeles för längesen det skrevs något här. Jag ber allra ödmjukast om ursäkt för min tystnad. Men ibland har man verkligen inget att tillägga; ibland finns det större nytta i att inte basunera ut sin egen röst över stadstaken.
Jag har funderat mycket på det - varför vi hela tiden måste hävda oss, varför vi alltid söker den yttre bekräftelse som kan garantera att vi inte har gjort fel. Om man ska tro på en "världssjäl" eller en moralisk grund som finns i alla kan det ju tyckas konstigt att vi inte kan avgöra detta själva? Den autonoma människan vill tydligen inget hellre än att slippa vara en självstyrande liten plutt-ö och bli tillsagd vad som borde göras. Det är egentligen rätt sorgligt: det som definierar oss som enastående människor är vår fria vilja och det är genom den som det allra största lidandet uppstår. Vill vi verkligen ha fri vilja? Och motsatsen är det väl ingen som riktigt helhjärtat vill ha heller..?
Själv ska jag inte låtsas att jag är annorlunda, även om det är lätt att få storhetsvansinne. Men för stunden består mitt (storhets)vansinne i att medvetet arbeta mig bort från stadstaken, att skapa mening och frid för varje dag. Bara jag slipper nöja mig är jag nöjd.
H
Nämen huga, nu var det väl ändå dags att uppdatera litte här va?!
Jag skulle kunna skylla på att jag har så FRUKTANSVÄRT mycket att göra såhär en vecka innan tenta etc etc, men så bra är jag inte på att ljuga. Jag ska ju inte ens göra tentan, så man skulle nästan kanske till och med kunna säga att det är motsatt känsla här på andra sidan tangentbordet...Jag har åtminstone ett fysiskt tangentbord medan vissa andra (*host* mormor *host, host*) går och skaffar sig nymodiga apparater med färre knappar än brukligt. Man ska glädja sig åt det lilla.
And I'm really trying not to break, jag försöker till mitt yttersta (läs: innersta?) att förstå varför det är så mycket svårare att leva än att överleva. Visst - man ska "unne sig å götte sig litte" här i livet för att pigga upp vardagen, men tänk om det istället är hela vardagen som borde bytas ut..? Om den inte duger helt enkelt? Om jag inte duger såhär? Helt enkelt.
H
= What Would Schenkenberg Do?
Bra fråga. Ta av sig tröjan gissade jag och särbon min. Pröva, det funkar! Livet blir plötsligt så mycket lättare! Det är också allt mer framträdande att färre och färre personer blir förvånade över detta särbo-statement. PK-svenskar som inte vågar reagera utan snällt nickar och ler när det insinueras att vi skulle vara annat än vänner. ELLER så framstår vi verkligen som det? Jaja, oavsett är du väl ändå mannen i mitt liv...
Födelsedagen firades mycket och väl; nu beger jag mig hemåt för att även få fira den tillsammans med familjen. TACK för alla fina gratulationer och presenter - såhär glad blev jag:
och såhär glad är Marcus Schenkenberg:
Oj, sa jag glad? Jag menar naken.
H
...snarare än döden. Ett återkommande tema. Spinoza menar att nyckeln till moralisk utveckling är att förstå alltings nödvändighet; även dödens. Vi tror att vi gör fria och oförutbestämda val eftersom vi inte känner till orsakerna bakom dem, men genom att bli medvetna om dessa orsaker och omvandla dem från passiva affekter till aktiva kan vi påbörja vår väg mot befrielse.Ja, kanske.H
