25 januari 2010

skinny love

Jag har alltid sett Glasgow som ett alldeles for stort, bullrigt och smutsigt stalle - typisk storstad liksom. Men ar man dar med ratt manniskor som kan kan leda en bort fran huvudgatorna till stigarna i tradgardarna blir upplevelsen riktigt trevlig faktiskt...


Museum. Repbulic of Strings (http://www.myspace.com/dexter39sscratchings). West End. Uisce beatha. Buss. Tunnelbana. Overallt.

Och ikvall blir det haggis (!) och allt vad man nu ater pa Burns Night.
(http://en.wikipedia.org/wiki/Burns_supper)

The Parting Kiss
Humid seal of soft affections,
Tenderest pledge of future bliss,
Dearest tie of young connections,
Love's first snowdrop, virgin kiss!
Speaking silence, dumb confession,
Passion's birth, and infant's play,
Dove-like fondness, chaste concession,
Glowing dawn of future day!
Sorrowing joy, Adieu's last action,
(Lingering lips must now disjoin),
What words can ever speak affection
So thrilling and sincere as thine!
/Robert Burns
H

21 januari 2010

your madness fits in nicely with my own

Jag har en bror. Han heter Idag.
Jag har en syster. Hon heter Igar.
Jag har ett barn som heter Imorgon.

Trots att jag varit i skolan i stort sett hela dagen har jag inte haft en enda lektion. Sa istallet sitter jag och lyssnar pa Broder Daniel och skriver brev till mig sjalv. Ett aterkommande tanketag paminner mig om svunna tider och svurna eder. Da och da bankar jag huvudet i stolsbenet. Det kan man ju ocksa gora.

Jag saknar svenska bokstaver.

I helgen blir det formodligen folkmusikfestival i Glasgow och ikvall "Sex and the City - the Movie". Jag har det bra. For bra...och beroende ar den enda pusselbiten som inte passar.
H

16 januari 2010

en sang skriven om mig

Nominering for arets forst varsta och sen basta dag - 18:e januari, yes sir.

Arets bloggvardigaste handelse (hittills) far bli forra veckan da jag och bokstavskombinationen fick for oss att roa oss lite utover det vanliga genom att ata glass utan sked. Det var kladdigt, fast inte lika illa som ni tror. Budskapet som MASTE foras vidare ar - det visade sig vara SA mycket godare!

Annars hander det inte sa mycket; sitter for tillfallet hemma hos min nastan-granne Mark med vanner och lyssnar pa nar de spelar folkmusik. Sjalv gor borjan pa oroninflammationen och snoret i alla mojliga olika gangar lite for ont for att orka spela mer, men hemskt trevligt det ar det. Jag har atminstone satt upp min fina gardin (heja mig) with a little help from my friend forstas...TH - du ar ovarderlig och sannerligen vard blommor! Forutom sadana som luktar illa.

H

11 januari 2010

the GSO-train

Greyhound Shaped Ornaments ar annu inte overvunna!

For alla som inte vet vilka det ar eller vad det skulle betyda sa behover ni inte skammas; jag har namligen inte berattat det for er. Det ar mitt band sen innan jul som nu ocksa kommer att fortsatta spela tillsammans under atminstone varens forsta manader. Gissa vilken genre vi ska spela ocksa - JO country!! Den du Unni! Jag skulle inte kunna vara lyckligare - mojligtvis om min flatmate kunde tanka sig att stada sjalvmant ibland forstas...men det har redan visat sig efter en dryg vecka att beslutet att ta med min fiol hit var mycket klokt. I lordags kvall hade vi namligen folkmusikrep, s.k. "trad jam", och da kom den val till anvandning. Lite ringrostig ar jag allt, men det ska det bli andring pa...Pa fredag ska ett annat skolband jag ar med i ha en spelning utanfor skolan, men vi vet varken vad eller nar vi ska spela och annu mindre nar vi ska ova. Planerande manniskor finns mycket uppenbart inte med pa kartan. Suck. Mitt kontrollbehov ar for stort for mitt eget valbefinnande. Men jag ovar, ok?

Snon har antligen borjat smalta och imorse nar jag och det dova fruntimret till van gick upp till college var det sa att man nastan hade lite for mycket klader pa sig. Har det kanske vant? Hur gar det i kara gamla Norden?

I ar hander det, som en mycket klok ung kvinna sa for inte alls sa lange sen. Jag har nu gjort det till min livsuppgift att forsoka forsta vad det egentligen betyder, men det har visat sig vara inte sa latt. Men jag far kanslan av att det ar en nodvandig livsfilosofi in times like these. Om inte annat sa paminner sjalva tanken mig om henne, och det ar minsann inte fy skam!

ORVAR
H

8 januari 2010

En van vid namn fredag

Jaha, sa sitter jag alltsa har pa skolbiblioteket igen. Det ar en underbart vacker och klar dag; riktigt kallt ar det ocksa. Inatt sov jag med mossa pa mig igen, husen ar inte riktigt bygda for detta vader. T.o.m. skolan har varit stangd i ett par dagar pga snon. Trams tycker manga med mig, men nu ar det som det ar.

En obestamd dag ska allt vara annorlunda,
en forutbestamd stund ska allt bli som vanligt.
En skadad luftballong ska en dag lyfta framfor ogonen pa mitt folk
och visa sig vara det som de inte har vantat pa.
Forlat, jag har verkligen inget vettigt att saga. Jag aterkommer.


H

1 januari 2010

2009


Det är hög tid för en liten lista här tycker jag, och gärna en som någorlunda kan sammanfatta det gångna året. Om du av någon anledning inte kommer med på listan ska du inte bli ledsen; du får helt enkelt se till att göra ett större intryck på mig i år! (ni stackare som inte förstår ironi kan få dispens)

ÅRETS:
-fråga: Det måste ju ändå bli "Do you have sunshine in Swedeland?", fast första dagen på college blev jag faktiskt tillfrågad om det var i Sverige som alla sprang omkring nakna. "Inte de jag känner" sa jag.
-spelning: open-mic kvällarna på Greyfriars tilldelas detta prestigefyllda pris för den innerlighet den fyller sina musiker, och även mig, med.
-hårfärg: (er) haha! Lila, rött, brunt, blondt, RÖTT, svart
-tältning: Taizé alla gånger! Kommer aldrig glömma när jag vaknade mitt i natten av att jag grät i sömnen för att jag frös så mycket...
-flitigaste kommenterare: mamma. Men det gör inget.
-toffel: Gabriel
-mest oväntade: hemlösheten var ju inte direkt förväntad
-öl: guiness
-största förändring: Gails död som med tiden resluterade till en flytt till Skottland
-dans: den s.k. "discodans" som eleverna på Ilandaskolan fick lära sig på gympan. Den har visat sig vara användbar i alla olika möjliga sammanhang
-konsert: BOB!
-motionsmotiverare: min simkompis Molly
-resa: förutom Skottland 4 gånger så får det bli Taizé faktiskt
-fest: avtackningsfesten i Skåre
-smeknamn: Sweedie, Hannie
-mest oväntade bloggkommenterare: på delad förstaplats har vi Ulla och Cheryl. Grattis!
-plagg: t-shirten med mina kära föredetta kollegor på stort tryck på bröstet
-lillasyster: Unni
-överraskning: när mina vänner satte på mig ögonbindel och ballonghatt, gjorde allt i sin makt för att förvirra mig och sedan tog mig till Mc Donald's - på min födelsedag dessutom! Värst av allt var nog att Marcus lyckades grundlura mig...jag är fortfarande sårad
-citat: alla roliga jag redan har skrivit upp på bloggen under hösten, men min personliga favorit är ändå "Hur länge lever en mumie?"
-sjukling: Linda
-eldsvåderelaterade upplevelse: när Markus skulle tända kaminen i tältet på scoutlägret och brände bort halva skägget, ögonbrynen och ytterligare ansiktsbehåring. Pang sa det bara
-egenhändigt gjorda ord: smiffigt (fusion av "smidigt" och "fiffigt")
-tal: när Marcus höll tal till mig på avtackningsfesten. Jag minns inte vad han sa, mer än att han aldrig brukade hålla tal. Det var fint tyckte jag.
-insikt: ett liv utan tv och internet är ett gottgörande liv
-mest fulländade människa: Therese
-kusin: Caroline
-förälskelse: den trodde ni inte va?! Jag säger bara en viss fransman...eller "un certain francois" som fransmännen själva skulle ha sagt
-chef: Linn
-mening: "Snigeln kommer och tar dig"
-mening: allt har inte en mening
-avståndstagande: plastgranar!
-uppfinningsrikedom: när vi på julaftons morgon lyssnar på julmusik i dvd:n och det blåa skenet från tv:n förstör stämningen något. Då letar mamma upp en tidning, närmare bestämt "baptistnytt" som ingen av oss vet hur den hamnade i vårt hus, och tejpar på den över över skärmen. Inte för att det hjälpte särskilt mycket, men uppfinningsrikt var det allt! Smiffigt t.o.m.
-tandborstare: Jag, tydligen

Kommer ni på något jag har glömt, säg till! Nu ska jag återhämta resten av nattens vila och på söndag bär det av tillbaka till Skotteland. Riktigt glad är jag över att så många vill komma och hälsa på mig i vår - jag längtar redan!
H