Hogmanay

Gott Nytt År från mig & Ben!

H

God Jul

Hannah mellanlandar i Åby. Katten sitter instängd i tvättstugan för att inte kunna smita ifrån den obligatoriska, men ack så avskydda, bilresan ner till landet såhär i juletid. Mamma säger:
"Jag var inne och gav henne lite mat nyss. Eller jag menar smutskläder."

I detta tecken önskar jag er alla en riktigt god dag innan löningen. Eller jag menar jul.

H

Ps. Återkommer med en året-som-gått-lista nästa vecka.

this time know

Timman är slagen, sista föreläsningen/seminariet är förbi - jullovet är här. Och konstigt nog känns det lite sorgligt att lämna denna plats, där jag på något märkligt sätt har hittat människor att vara jag med. Inte är de många, men kvalitéet går före kvantitet in my books every time! Ja jo, så är det faktiskt. Jag har inte bråttom, inte ont, inte panik - jag bara är. Lycka är de få stunder när livet inte rinner en ur händerna; lycka är att vara i nuet en bråkdels sekund.
Hejdå Uppsala! Nästa gång vi ses kan allt vara annorlunda så njut av mig en sista timme.

H

jag avnjuts bäst fri

"...and I took you by the hand
and we stood tall
remembered our own land,
what we lived for

there will come a time you'll see
with no more tears
and love will not break your heart
but dismiss your fears
climb over your hill and see
what you find there
with grace in your heart
and flowers in your hair"

Att inte omfamna kärleken är inte detsamma som att fly den.

H

when we finally crack

Min kurslitteratur slår verkligen alla rekord: "...i Norge och Danmark är det också vanligt att använda kön."

Och på tal om att slå rekord; nytt tentaresultats-rekord pour moi - känns bra såhär innan jul! Speciellt med tanke på att allt annat som har med studier att göra känns rätt uttjatat nuförtiden. En frisk fläkt liksom. På dagarna umgås jag med ett gäng underbara mongon, utan dessa skulle jag nog ha gått in i väggen för länge sen. Eller så gör jag det ändå, men får bra underhållning på vägen? Om man nu ska gå in i väggen är det nog klokt att företa vissa åtgärder - i mitt fall att ha en madrass bakom sängen så man slipper banka i huvudet. Så borde alla ha det; lite vaddering i vardagen.

Känslig, paranoid, överanalyserande, rädd, bossig, fnittrig, flummig, frilansande och frenetisk. Jag är också annat, t.ex. lite glitter längst ut på en ögonfrans. Förutom att glitter inte fastnar på mig. Dömd till ett oglamouröst liv. Eller frisläppt?

H

Till Therese

After the Storm

H

and I bet a fortune that it's with me that you belong

Tenta igår. Jag tror jag är nöjd. Ny kurs idag. Jag hänger knappt med, men det behöver man kanske inte alltid göra? Tros- och livsåskådning nu. Mycket åsikter, intressant än så länge. Bratten lyckades släpa med mig till v-dalas bibliotek idag med, så nu har jag i alla fall några av kursböckerna. Men det är SÅ skönt att veta att det inte är tenta förrän efter jul; vet inte om jag hade orkat plöja 800 sidor till innan dess...och idag blev det spontanfika på ekocaféet - bättre intryck andra gången. Man kanske inte ska vara så hård på att döma? Men samtidigt har ju magkänslan gjort sitt genom åren (inte för att jag alltid har följt den, men den har åtminstone varit där). Jag behöver bli handled with care, inte övermanglad av nån himla ångvält. Jag är skör och stolt. Jag vet vad jag vill och allra särskildast vad jag inte vill. Äntligen har jag lärt mig att ta hand om mig själv.

Och till dig min allra käraste käresta: varför käka marabou när man redan har den mest exklusiva chokladen hemma?
Jag kunde inte sagt det (bättre) själv.

Späd inte ut er själva kära vänner, ni är trots allt bäst i koncentrerad form!

H

men för livet...

...får man av att bo i Skottland. T.ex. när man tror att klockan halv sex betyder halv sju, även fast körledaren understryker att det är 17.30 vi pratar om - inget annat! Och trots att det tog mig minst ett halvår innan jag lyckades ändra min spontana koppling till vad halv nånting betyder...Vem menar att klockan är en halvtimme efter hel egentligen, när alla vettiga människor förstår att halv är innan?!

Smart tjej, nej.
Nej.

H

I'm in the hearts club band

Never ending story...you reveal the world to me.
Mycket bättre blir det inte. Inte sämre heller. För den delen.
Och på tal om delar saknar jag min andra hälft. Tu me manque!
Nu - plugga.

H

mitt huvud svämmar över av studier. På ett bra sätt?

"Teologi förhåller sig till religion som en döskalle stjälpt över en lilja."

- Esaias Tegnér

H

Breathe out so I can breathe you in.

Carey Mulligan and Ryan Gosling. Drive.

H

I'm not afraid to go, but it goes so slow

we're breaking down

and if there was an antidote
I'm not sure that I would take it
getting what we want is just as bad
'cause then we have to like it
naked people taking over the world
with armours and swords
impatience and blood
spilling over

we're breaking down

straight lines causing chaos

H

I'm pushing an elephant up the stairs

Bra låt!
En till!
Det är lördag, vinterkallt och öppet, julstjärnorna är snart på plats och ikeamadrassen har införskaffats inför kommande helgers finbesök. Jag är trött, har ont i huvudet men mår trots detta bra. Igår klippte jag mig; och jag menar verkligen "jag" som i "mig själv". Gick nämligen till nån liten salong runt hörnet här som drevs av en kvinna som kanske inte var alltför säker på sin sak. Eller hon var säker, men hade fel. Så när jag kom hem fick jag jämna till det lite med nagelsaxen - annars hade jag ju behövt gå runt med snedlutat huvud för att kompensera asymmetrin. Såhär blev det iaf:

Så får ni en skymt av mitt utomordentligt fina duschdraperi på köpet också.
Nu borde jag plugga. Fast det borde jag alltid.

25 past eternity. About time.

H

jag trodde kärlek som din var lätt att fånga nu

Om all mat man äter är gul/beige (bananer, pannkakor, kyckling, äppelmos och oboy - och ja, allt ätes tillsammans) av ren slump, behöver man variera sin kost bättre då? Jag kanske borde fråga min vän och släkting dietisten..?

Helgens fest var episk. Trots att jag avskyr alla som använder sådana ord, gör jag det nu själv som den hycklare jag är - så bra var det! Kvällens citat och motto: är man ful så har man kul! (tolkades som "full" av vissa.)
Jag har inte skrattat såhär mycket. På länge. Läääänge. Det här var senast:



och det här var nu:
Jag får en smygande känsla av att ett stort mått trötthet spelar in, men också sällskapet (som fyller 30 år imorgon: hurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurrahurra!)

Nu undrar ni säkert om jag inte har något bättre för mig än att skriva hurra 30 gånger på en blogg bara tre personer läser. Jo, det har jag. T.ex. att ha lite ketchup på mina pannkakor. Röd är väl också en näringsgrupp?

Och så borde jag förstås plugga. Jaja, sluta tjata, jag ska. Snart. Jag ska bara...

H

this is a dream, right?

Från en sekund av drömsk himmelhet, fingrar på min rygg som långsamt släpper taget, till en attack av din efterträdare; din omedvetet utskickade representant. Men jag faller inte för det den här gången, vägrar vara lättlurad.

I will break like glass if you throw me once again
but I think I have wings, like an angel.

So use them.
Jag har fastnat.

H

take me back to the place I found

Three Blind Wolves får säga det åt mig:
Don't leave, we need you.
Don't leave, we need you.
Don't leave, I need you more.
...
The sound of the storm.
...
I had no dreams last night. (Too many snarare...)
A dream, what does that feel like to you?

Ja, jag vet att jag måste sluta spela död men jag jobbar på det - ok?
Det är inte lätt att vara svår.
Jag sitter här med en riktigt kladdig och seg känslogröt i knät, försöker särskilja det omrörda och pussla ihop vilken känsla som hör till vilket minne. Jag är bitter och erkänner det villigt. Och jag är inte rolig att vara med längre, inte vild - bara disträ och lättuttråkad. Livet, hoho - vart är du? Ja, ja, jag vet...ta mig inte på allvar. Det gör jag så bra själv.

H

be realistic = see reality my way or die!

Coldplay paralyserar mig. Och José Gonzales. Drar direkta tidsbroar till den smärtsamt ljuva tillvaron där inget och allt var förutbestämt och det fortfarande låg ett skimmer över det. Över dig och över mig. Lite lätt rosa sådär.

Denna Man, D.M., Dylan Moran......livar upp stämingen ytterligare:

"Go and get a job, go and find a flat, find somebody else, put them in the flat, make them stay, get a toaster, get on the bus, go to work, sit down, pick up the thing, go blank, scream internally and go home, listen to the radio, look at the other person and think "Why? Why did this happen?", go to bed, lie awake at night, get up, feel groggy, put the things on (your clothes, whatever they're called), go out the door, go to work, same thing, same people again, it's real, it is happening to you. Go home again, sit, radio, dinner, mm, gardening, gardening, gardening, death."

(Men varför ser han ut som en shetlandsponny Therese?! Åh, tupiskt...)

H

saying nothing, that's enough for me

På sistone har det blivit väldigt mycket bebis här i min blogg, så nu är det dags att bryta trenden.





Att vänta på att bli gammal och på så sätt komma undan med att ha skägg, vilja vara ifred och slippa leta efter allt det som folk i min ålder "ska" leta efter. Typ stil, partner, passion, personlighet. Alla jag känner verkar vara i sitt ässe just nu; deras karriär går uppåt, de är med i framgångsrika band, de har stadgat sig, hittat drömjobbet, fått barn, är snygga och lyckade. Inne. (alla har förstås även allt detta på samma gång)

Och jag, jag sitter bara och väntar på att mitt skrivbord ska börja gro igen för att en dag kanske till och med få spira. Men först måste det vara vinter - en riktigt lång en verkar det som. Några löv verkar fortfarande klamra sig fast vid grenarna, jag känner igen mig i deras kramp, och hoppas barnsligt på att det nån gång ska vara livet som klamrar sig fast vid mig och inte tvärtom.

om världen vore en emotionell strippklubb
skulle min känslokropp vara den mest eftersökta
min själs underkläder fyllda av uppskattande papperspengar
plakat med min nakenhet som lockbete
skulle pryda husens väggar
om världen var en emotionell strippklubb

H

Now do you still believe in choice, as I do in your voice?

Jag ska bli gudmor!!! :) Vilken tur att jag valt rätt utbildning - annars skulle man vara ute på hal is haha...

Kan också passa på att tipsa om creature comforts på youtube; mycket sevärt! (åtminstone om man har sinne för brittisk humor!)

Mer djupsinnigt än så blir det inte idag - nu ska jag nämligen återgå till att läsa om Gamla Testamentets olika böcker. Gissar på att de flesta andra normala människor har helt andra kvällsaktiviteter?! Imorgon kanske jag ska götta mig och unna mig litte och gå på bio, för att verka någorlunda normal för en dag..? Fast den enda filmen jag vill se är Nalle Puh och det känns ju snarare mest lite pinsamt. Fast kanske inte om man är en blivande gudmor? (trots att barnet i fråga inte följer med...)

H

like a princess from a far-away place

Att studera teologi är lite som att vilja bli astronaut när man är liten. Det verkar så väldigt enkelt i beskrivningen att flyga till månen att man blir mer än smått förvånad när det liksom är något svårare...I min kurslitteratur finns detta citat att hämta:
"...men det vore orimligt att tolka psalm 22 som ett klagorop från en mask som attackeras av nötboskap." Eriksson & Viberg, s. 202 You don't say?!

Vad kan vi då lära oss av detta? Att man inte ska tro på allt man hör, ser, läser, tänker, tror eller inhalerar.
Tell me something new. (Inte för att det existerar, men ändå.)

"and this is safe: flowing love, soul and light
motions aren't in the shape that emotions are

good morning myth to somebody I call in light"

H

I am eating scrambled eggs, with a fork from a shoe right now.

Hannah i Skottland har nu istället blivit Skottland i Hannah. Mycket bättre? Mycket bättre.

Your Happy Home

Three Blind Wolves går på ständig rundgång i högtalarna och jag har äntligen vågat plocka upp gitarren igen. Inget magiskt än så länge, men en magikers händer kan faktiskt också bli otränade. Det kommer, I am sure of it. Lika säkert som att jag en dag kommer att sluta vara rastlös, våga andas ett riktigt andetag och hitta hem. Om jag inte kan tro på det finns det inget jag kan tro på. Förutom bebisar kanske...

Ps. Jag längtar redan till nyårsafton.

H

spiegel im spiegel

de långsamma tonerna trillar in i mina öron
de lirkar med min hjärnsubstans och slänger mig i golvet
upprepade gånger, och vore kroppen människobygd ginge jag sönder
bar ryggtavla, ett bart barn
i mig finns en latent skogsbrand och i dig tusen dunkar gasolin
bredvid bålet ligger en tänd fackla
-räck mig den är du snäll
så jag kan få detta fullbordat
dö
så att jag kan få leva
...åter antändas till liv

Det är inget fel på att ha förväntningar. Speciellt inte om de är djupt präglade av pessimism. Då är det värsta som kan hända inte så farligt alls, och så kan det ju bara bli bättre.

H

we're happy

Som ni ser har jag blivit en matchande sportdräkts-bänktänkare. Lägg noga märke till det fina vattenfallet, och soptunnan. Helgen har spenderats i paradiset, aka Sollefteå. Eller snarare i Therese(s sällskap). GOOD mat (!), ytterst intelligenta samtal, tigerfiltar, en exakt lika lång soffa som jag, stängda ventiler, grönsaksland, fika, fulmössor, planering, kärlek, dans, lättande av hjärtan, superfräsiga mumsmums-muffins, Veronica Mars och Heath Ledger (suck...), tusen timmars vispning för hand och alldeles för mycket bussåkning.

Men nu är också första tentan avklarad och om 2 veckor och 1 dag bär det av till Skottland. Aj. Wow.
Och jag borde som vanligt plugga. Men det är svårt när det finns så mycket viktigt att blogga om.

Ps. Vad är det för en pluttig liten typ som står på bron och vinkar egentligen? Fruktansvärt söt iaf!

H

I wonder where your lips have been before they tasted mine

Alla mitt livs biljetter är inbokade, resor planeras och o-planeras beroende på mottagarna, känslomässiga rubikskuber roteras och pusselbitar som jag försökt tappa bort hittas under soffan och måste således motvilligt infogas i det stora hela igen. Livet. Döden. Kärleken. Tomheten måste tömmas på tomhet som zenbuddhisten kanske skulle sagt. Imorgon ska vi dit. Sitta och stirra in i en vägg och kanske också få en glimt av vårt äkta jag; om ego-jaget tillåter dvs...

Dagens anekdot (bland många som min stackars särbo får utstå i tid och otid): en ekorre sprang fram till mig idag och klättrade upp på mitt ben. Bara sådär.Och ja, jag vet - jag ser ut som något Evanescence hostat upp. Men det blir så ibland, det är bara att acceptera! Lyssna på den här låten istället (så framstår jag som mindre självcentrerad menar jag, sa hon ödmjukt)...: Hannah

"It may, after all, be the bad habit of creative talents
to invest themselves in pathological extremes that yeild
remarkable insights but no durable way of life for those
who cannot translate their phsycic wounds into
significant art or thought."
-Theodore Roszak: In Search of The Miraculous Ur Into The Wild

H

Red House Painters

"I can't let you be, cause your beauty won't allow me
wrapped in white sheets,
like an angel from a bedtime story
and shut out what they say,
cause your friends are fucked up anyway
and when they come around,
somehow they feel up and you feel down.

When we were kids, we hated things our parents did
we listened low to Casey Kasem's radio show
that's when friends were nice,
to think of them just makes you feel nice
the smell of grass in spring
and October leaves cover everything.

Have you forgotten how to love yourself?

I can't believe all the good things that you do for me
sat back in a chair like a princess from a faraway place
nobody's nice, when you're older your heart turns to ice
and shut out what they say;
they're too dumb to mean it anyway

When we were kids, we hated things our sisters did
backyard summer pools and Christmases were beautiful
and the sentiment of coloured mirrored ornaments
and the open drapes
look out on frozen farmhouse landscapes

Have you forgotten how to love yourself?"

H

love song part 5935 - en stor applåd för mäster ironi!

Detta är den nattliga utsikten från vardagsrummets balkong; vi kan se rakt in i varandras liv och ändå förbli totalt ovetandes om vilka vi är. Jag är uppenbarligen inte van vid att bo i lägenhet.

värld doppad i rosenvatten
svarvad av förnimmelsens drypande kunskap
rund likt en snart förmultnande frukt

bannad i dis
förvisad till dimma
avtecknad i ljust gråa skuggor

gröna höjder och sänkor
likt ett lapptäcke där allt böljar inför den stora stundens allvar
släck och lås min vän

H

You desired my attention but denied my affections

såhär trött är jag idag:


MASSOR att läsa och sen när jag ska försöka slappna av och återhämta mig lite snurrar hjärnan fortfarande på högvarv. Dåligt! Jag måste lära mig att inte vara så rädd för att misslyckas men också att göra mitt bästa. Det är så mycket lättare att ge upp. Nu ska jag power-nappa en liten stund och drömma om vad jag ska laga till middag. Life's pleasures are small.

H

...goes Hannah i Uppsala

Här är jag nu alltså, i en vackert anrik stad, just nu sittandes på 1 av 2 balkonger i lyxlägenheten jag för tillfället bor i. Det är minsann inte alla som har sån tur som jag! Fast nackdelen är väl att man är helt omringad av andra byggnader, så inget nakenspring för mig inte! Ska väl också säga att detta skrivs från min nya dator; ett mycket pålitligt kreatur (tills motbevisat).

Så, vad finns det att säga om utbildningen såhär långt? Idag hade vi första riktiga föreläsningen, den var rörig och stressig, men imorgon får vi ett andra smakprov. Annars är det en lagom stor klass, fast alla är så fruktansvärt unga bara! Eller så är det jag som har bästa kompisar i 30årsåldern...Känns detta rätt då? Nej, inte särskilt. Men det känns inte fel heller. Jag har pluggat 6 av mina 8 timmar idag, nu återstår bara ett till kapitel och några artiklar, så kan jag stänga ner butiken helt för dagen sen.

Och jag saknar, och jag längtar - så mycket att det ibland blir svårt att andas, så mycket att jag ibland måste stå still en stund för att inte tappa fotfästet. Jag ser er överallt, tror att ni ska komma runt nästa husknut, ser fram emot att ses hemma i någons slitna gamla soffa och prata liv; men istället är ni långt borta och jag lever visst bara på 1%. Resten drunknade i havet; i mitt hav av förväntningar och pretentioner.

H

we're just angry, covered in sauce

En vecka kvar i påtvingad frihet, sedan finns det ingen återvändo. Förutom den som alltid finns. Miranda är min bästa vän, att åka tåg baklänges hjälper definitivt inte, jag skulle kunna andas bergsluft 26 veckor om året och havsluft de resterande - om jag fick välja alltså. Will I spend the next five days at the edge of my mind? Snälla skona mig från denna helvetiska skevhet! Jag behöver få skratta åt andras missöden och klanterier; det finns ingen salig själ som har hjärta att dela med sig lite..?

H

honey, you are the sea upon which I float

Sommaruppdatering lyder: sista familjemedlemmen är äntligen på plats, min dator och i och med den alla mina minnen från sista tiden i Skottland är borta för alltid, jag packar två olika resväskor; en fiske- och vandringsväska och en snyggväska, hittar inget boende och börjar få lite panik över livssituationen i allmänhet, väntar på jordgubbslön, suckar över min egen apati och drömmer om en egen verklighet som inte baseras på spöken och sägner.

Sitter och upptäcker Mumford & Sons; borde ha gjort det för länge sedan, men har ju som de flesta vet en envis inre kamp emot alla trender. Därför måste jag alltså vara först eller sist. Aldrig mittemellan.

I guess I'll go home but God knows where.

Nej, åter till packningen...

H

look me in the eye and tell me you don't find me attractive

Den här lilla krabaten stötte jag på ståendes på ett tak i Norrköping häromdagen. Av bilderna att dömma kan ni se hur Erik har en naturlig talang för att vara med i en Japansk skräckfilm, medan jag uttryckligen uttrycker en djup existentiell kris. Jag har slösat så många år på att hånskratta åt och vifta undan dessa varelser - tänk så annorlunda mitt liv hade sett ut och hur mycket tid jag sparat om jag bara hade vågat titta på Jurassic Park den där kvällen när jag gick i 4:an istället för att börja gråta och skrika tills mamma och pappa snällt fick stänga av...tur att jag äntligen klivit ur bubblan och blivit omvänd av denna väldiga plastmammon. Eller förlåt, mammut? Jag vet inte så noga.

"Dimmiga dar, det var bra dar, men vad fanns det att se klart?
Dimmiga dar, det där var fina dar, men jag såg aldrig riktigt var vi var.
Jag förlorar alla mina vänner den här gången."
H.H.

H

and I want it, I want it, I want it all

H

I hate to be so emotional, I didn't mean to get physical

Malaig. Familjerum. Fly(k)t(t). Minnen i lådor, påsar, väskor och dammpartiklar. Ånger, lättnad, irritation, abstinens, minnesluckor, sömnlöshet, suddiga kanter som stöts mot kantiga. Dina kanter, mina kanter. Vems är vems? Och vad av dig är egentligen mig? Varenda dag är en död och en uppståndelse. Åtminstone. Och jag lider av dig; vilken sjukdomsbeskrivning passar mina symptom in på? Hjärt- och hjärnparalys? Nudda mig.Ett ständigt överflöd av papperslappar med tankar på.

Såhär kan det inte fortsätta och tur är väl det.

H

let's form a herd

Ungefär såhär snygg och tuff känner jag mig idag.
Och på vägen hem fångad i en stormvind insåg jag att det inte alls är svårt att börja prata för sig själv. Det är värre med att sluta...

H

sweet disposition

Jag och lillskiten tog bilen upp till Arbroath med Tempertrap i stereon och solen i ryggen. Det blåste så kraftigt att vi ett tag trodde vi skulle blåsa bort från jordens yta och så mycket syre har jag nog aldrig andats i hela mitt liv; precis som det ska vara. Sen blev det tant-träff och jobbiga avsked börjar officiellt här och nu. Och allt faller äntligen på plats, nu när livet får ta hand om sig självt en liten stund. Pakter sluts, dansgolv avnjuts och det var längesen jag var så enkelt lycklig som nu. Nothing and everything can get me down.

H