ständigt dessa torsdagar

Vissa dagar bara är "sådana dagar". Du vet säkert vad jag menar; dagar när man vaknar obalanserad och skakig, skör och extra öm liksom. Jag har nog ingen förklaring heller, förutom att det kanske är lite omvälvande att leva i en dröm. För det är ändå vad detta är; jag uppfyller en dröm jag har haft sedan barnsben. Varför tänker jag aldrig så när saker känns tunga och svåra..? Dumma Hannah. Som tur är hade jag Mia Skäringers "Dyngkåt och hur helig som helst" framför näsan när jag långsamt traskade upp mot skolan och fick lite medhör där. Kan man inte krypa ner i sängen igen med en bra bok i handen får man helt enkelt ta med den på färden.


Igår var jag hos läkaren som tror att jag kan vara allergisk mot något i min omgivning som inte finns i Sverige. Jaha, skottar då eller?! I alla fall, i väntrummet på läkarmottagningen där jag händelsevis spenderade 45 minuter innan jag fick komma in och bli klämd på satt en varsin mamma med en varsin son pa varsin sida av mig. De var båda buttra över hur länge de fått vänta och klagade högljutt på både läkare och sköterskor. Och där satt jag och försökte att inte bli insugen i deras dödsblickar; vad tjänar det liksom till att klaga när det inte kommer gå fortare för det? Visst var det lite långtråkigt att sitta där och filosofera mer än väntat, men jag erkänner villigt att jag hellre går till en läkare som spenderar 20 minuter på varenda patient för att verkligen reda ut vad som är fel än en som snabbundersöker i 5 minuter vilket troligen leder till fler feldiagnoser + att patienten inte känner sig respekterad. Sura mammor får veckans minus! Istället för att gnälla över all tid som går förlorad, passa på att använda den istället till att lära känna ditt barn ännu bättre och umgås tillsammans när den stukat foten alternativt producerar ovanligt mycket slem = inte kan stänga in sig på sitt rum med sitt playstation.


Imorgon är det 2 veckor kvar tills flyget landar på Skavsta flygplats och bilen tar mig till vårt söta pyttehus med min söta lilla pyttemamma och pyttepappa och inte så pyttiga katt. Dessutom står forhoppningsvis sushin på bordet! Tills dess tänker jag försöka njuta så mycket av nuet det bara går, sluta oroa mig över pengar och deppiga stunder och istället fokusera på mina underbara vänner och den helt okejiga stad jag bor i. För övrigt borde ordet "okejig" verkligen vara med i svenska akademins bubblar-lista (gissar på att jag inte är den enda som brukade kolla på voxpop?!).

H